Min beställda och till slut hämtade Iphone i säkert behåll.
Enkelt uttryckt, ett efterlängtat utrymme till att andas. Till slut.
och mitt i allting kom tankarna att kretsa kring vad att göra med bloggens utseende.
Grafiska ting är ungefär som tummen i handen, sedan vad att hitta på med...
så ekade det ett "klipp papper, människa" inuti huvudet på mig. Varför vet jag inte.
framför allt inte eftersom att det var dessa moment som man rös och
ängslades som mest inför under dagarna som en estet.
Det hela att klippa ut papper ifrån lärarinnans hem- och inredningstidningar,
som redan hälften slitits itu, i uppgiften att kunna avbilda sig själv...
lite som att be en brunbjörn att sticka sig ett par lovikavantar alternativt uttryckt.
så kanske var det något att ta tag i trots allt. Att kasta det förflutna bakom sig där det skall
vara och greppa tag tjuren i hornen. Det behöver inte vara någonting makabert, stort.
Utan det är tanken som räknas. Och att man inte låter sig hållas tillbaka.
domherren är den mest omtyckta fågeln efter min tama tofsmes Tintin.
Den står lite grann för barndomen och dagarna man minns tillbaka till då det
faktiskt var ett antal år sedan det ens kom en inom mitt synhåll.
Endast där under den allra råaste vintern som en blodröd kontrastfylld boll emot det vita.
Liksom umeboshin kontra riset på Japans flagga roligt nog.
vet inte ifall det här blir loggan eller inte, but that's a start.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar