under den senaste helgen tog sexton av oss utbytesstudenter nattbussen ned till Prag
för att dricka tjeckisk lokalbryggd öl och bara leva livet så mycket som det bara
går efter fjorton sömnlösa timmar på ett säte.
kom man in i kärnan av staden var alla byggnaderna färglagda med pasteller utom
dess like. Nu talar jag inte om det gula, orangea och rosa som vi har hemma i
Stockholm, utan det fanns även hus i endast pistagegrönt. Älskade då de kombinerat
himmelblått tillsammans med ägglikör, man kunde titta på det i timmar.
blev först lite småskrämd då den tjeckiska gulaschgrytan till min blotta överraskning inte
innehöll en enda bit med paprika, eller något grönt för den delen. Allting brunt och brunt.
Men väl efter en nätt tugga så var man fast. En sådan... otroligt... tröstande kombination
med fluffiga tjeckiska "dumplings", gryta, knaprig lök och stekt riven potatis. Rustik
soul food i all dess ära, helt enkelt.
vi lade alla förr eller senare märke till att alla barn i Prag hade fräsiga dräkter i alla
möjliga färger och att hundarna var tjocka som stoppade korvar. Ville bara hålla
om den här fete charmknoppen som vi mötte på utanför den lokala mataffären.
skulle mer än gärna åka till Prag en gång till och längre än under en helg. Det fanns
så mycket att se och att bara det att Muccha och Dalí kom ifrån den här gamla fina
staden och delar ett galleri tillsammans understryker det. Att ha med sig ett stort
fotografi på Dalí att sätta upp på väggen hemma fungerar som vilket plåster som helst.
En månad har gått sedan jag kom ned till Amsterdam och jag har gått från i-lands-
problemet att inte ha nog med tavlor att sätta upp på väggarna, till det andra i-lands-
problemet att ha alltför många. Men Stockholm är ändå platsen i mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar