lördag 24 november 2012

ようこそ

Under min förra långtidsvistelse i Tokyo kom jag att lägga märke till särskilda ting.
Bland annat dessa paraplyer.

lämnade man boendet under morgonen och en människa vandrade förbi med ett sådant,
var det endast att vända sig om och hämta sitt eget med förnuftet i hand.

under det fallande regnet över korsningen mitt emot Hachiko en eftermiddag
ifrån Tsutayabokhandelns andra våning syntes knappt människorna till.
Istället vimlade det omkring uppfällda cirklar utav den kompletta färgkartan
innan den "blå" vandrande gångmannen slog om till rött.

tendensen att glömma kvar mitt eget efter ett annat under morgonresorna jag tog längs
Chuolinjen, följt av den innersta trösten att det i alla fall inte var två den här gången..

...till det att låten "green rain" i hörlurarna fick mig att betrakta regnande paraplyer
momentet som mina ögonlock fälldes ned.

--

... Och i denna blogg kommer det att skrivas om min upplevelse, min återkomst
till staden i landet i öst. I andra ord mitt så älskade Tokyo.
Från och med januari månad och minst ett halvt år framåt kommer rönnbäret
att åter igen utforska det ännu outforskade. Äta potatischeesecake och
använda iPhonens kamera tills det att det bränner i fingrarna.


いらっしゃい~


3 kommentarer:

  1. Paraplyerna ja..
    Oh, så underbart att åka tillbaka! Grymt avundsjuk!

    SvaraRadera
  2. Så avundsjuk så det kan börja ploppa azuki-bönor ur örorna. Förväntar mkt uppdateringar och matporr!

    SvaraRadera
    Svar
    1. uppfattat och lita på det!
      kommer nog aldrig att bli lika skillad som dig på matlagningen dock~(笑)

      Radera